På Gotland restes ofta bildstenar som berättar en forntida historia i bildform. De allra äldsta brukar dateras till 300-talet e.v.t. Här på Bungemuseet står fyra stora stenar från 700-talet, uppställda precis som de stod i änget vid Hammars i Lärbro. De lär berätta en isländsk saga om rovet av kungadottern Hild.

Strax innanför museets entré finns rekonstruktioner av olika typer av gotländska gravar från brons- och järnåldern. Här finns en skeppssättning, en hjulkorsgrav och olika andra former av stensättningar. Bildstenar och stensättningar visar forntidens inslag i det gotländska kulturlandskapet.

Ett gemensamt drag för bildstenarna och stensättningarna är att de båda kan avbilda skepp. Gotlands läge och forna geografi (det fanns många fler vattenvägar på ön under forntiden) gjorde vattnen till de främsta farlederna, och i sin tur skeppen till de viktigaste farkosterna.