Allmän information
Bungemuseet grundades 1907 av folkskolläraren Theodor Erlandsson som en ideell förening för att ”rädda det som räddas kunde av Gotlands Döende Kultur”.
Allt började med en artikel i Gotlands Allehanda den 18 september 1906 där Theodor Erlandsson presenterade sina planer på att bilda ett kulturhistoriskt museum långt ute på Gotlands norra landsbygd. I januari 1907 publicerades ett upprop till Gotlands befolkning om ekonomisk hjälp till detta projekt vilket också undertecknades av bl.a. dåvarande landshövdingen på Gotland August Wall.
Denna vädjan till allmänheten resulterade i en insamling på 1.564 kronor som innebar starten för Kulturhistoriska Museet i Bunge. I december 1907 erhöll den nybildade kulturhistoriska föreningen "genom nådigt brev" av Bunge församling en avstyckad tomt för att där bygga det blivande museet. En förening bildades med stadgar som ännu idag är i stort sett samma som vid starten, och 1908 blev museets första verksamhetsår.
Med mycket små privata ekonomiska resurser, ett brinnande intresse och oändliga timmar av ideellt arbete påbörjade därmed Theodor Erlandsson här ett livslångt samlande. De första byggnaderna flyttades till museitomten i Bunge från kringliggande gårdar och från grannsocknarna för att bilda ”gammelgården”som offentligen invigdes 1911.
Museet växte snabbt och museiområdet omfattar idag totalt ca 10 ha dit ett drygt 70-tal kulturhistoriskt intressanta och värdefulla rivningshotade byggnader har flyttats för att bilda tre kompletta gårdar från 16- 17- och 1800-talen med tillhörande kvarnar, sågar, smedja, bastu, mila, sojde m.m. samt ett fiskeläge Bungemuseet Administration - Allmän information. På sina ursprungliga platser ligger fortfarande ett drygt 30-tal andra byggnader som kunnat bevaras på plats.
Av dessa är både Strandridaregården på Kyllaj i Hellvi socken samt Bunge gamla Folkskola öppna för allmänheten under sommaren.
Bungemuseet drivs sedan starten som en ideell förening. Styrelsen för Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge består av folk från trakten som, tillsammans med ett 50-tal entusiaster, arbetar ideellt på museet i olika sammanhang. För dem, liksom för de fyra året-runt-anställda, utgörs fortfarande basen för museets verksamhet av samma grundtanke som för Theodor Erlandssons - nämligen folkbildning.
Detta försöker vi förmedla genom våra basutställningar och sommarens utbud av visningar. teater och hantverk.
Genom Access-projektet fortsatte katalogiseringen av Bungemuseets samtliga byggnader och föremål även under hela 2007. Projektet finansieras av Statens Kulturråd. Under våren 2008 avslutades Access-arbetet på museet och samtliga föremål har nu registrerats av Hanna Sundeen och Tom Reinholdzon.
Allt började med en artikel i Gotlands Allehanda den 18 september 1906 där Theodor Erlandsson presenterade sina planer på att bilda ett kulturhistoriskt museum långt ute på Gotlands norra landsbygd. I januari 1907 publicerades ett upprop till Gotlands befolkning om ekonomisk hjälp till detta projekt vilket också undertecknades av bl.a. dåvarande landshövdingen på Gotland August Wall.
Denna vädjan till allmänheten resulterade i en insamling på 1.564 kronor som innebar starten för Kulturhistoriska Museet i Bunge. I december 1907 erhöll den nybildade kulturhistoriska föreningen "genom nådigt brev" av Bunge församling en avstyckad tomt för att där bygga det blivande museet. En förening bildades med stadgar som ännu idag är i stort sett samma som vid starten, och 1908 blev museets första verksamhetsår.
Med mycket små privata ekonomiska resurser, ett brinnande intresse och oändliga timmar av ideellt arbete påbörjade därmed Theodor Erlandsson här ett livslångt samlande. De första byggnaderna flyttades till museitomten i Bunge från kringliggande gårdar och från grannsocknarna för att bilda ”gammelgården”som offentligen invigdes 1911.
Museet växte snabbt och museiområdet omfattar idag totalt ca 10 ha dit ett drygt 70-tal kulturhistoriskt intressanta och värdefulla rivningshotade byggnader har flyttats för att bilda tre kompletta gårdar från 16- 17- och 1800-talen med tillhörande kvarnar, sågar, smedja, bastu, mila, sojde m.m. samt ett fiskeläge Bungemuseet Administration - Allmän information. På sina ursprungliga platser ligger fortfarande ett drygt 30-tal andra byggnader som kunnat bevaras på plats.
Av dessa är både Strandridaregården på Kyllaj i Hellvi socken samt Bunge gamla Folkskola öppna för allmänheten under sommaren.
Bungemuseet drivs sedan starten som en ideell förening. Styrelsen för Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge består av folk från trakten som, tillsammans med ett 50-tal entusiaster, arbetar ideellt på museet i olika sammanhang. För dem, liksom för de fyra året-runt-anställda, utgörs fortfarande basen för museets verksamhet av samma grundtanke som för Theodor Erlandssons - nämligen folkbildning.
Detta försöker vi förmedla genom våra basutställningar och sommarens utbud av visningar. teater och hantverk.
Genom Access-projektet fortsatte katalogiseringen av Bungemuseets samtliga byggnader och föremål även under hela 2007. Projektet finansieras av Statens Kulturråd. Under våren 2008 avslutades Access-arbetet på museet och samtliga föremål har nu registrerats av Hanna Sundeen och Tom Reinholdzon.
Rökning
är absolut förbjuden på hela museiområdet p.g.a. den stora eldfaran!
Vi ber och uppmanar ALLA våra besökare att respektera denna uppmaning eftersom både byggnader och tak är mycket brandfarliga.
Matsäck
får gärna medtagas och ätas inne på museiområdet!
Det finns bord och bänkar utplacerade i det vackra museiänget till ert förfogande samt även soptunnor.
Rörelsehindrade
kan ta sig runt på museet med rullstol. På parkeringen finns en handikappanpassad toalett och vår entré och museibutik är tillgängliga utan problem. Stugorna har höga trösklar men ramper finns – kontakta personalen!
Blommor
och kvistar får inte brytas eller plockas. Vi hjälper gärna till att besvara frågor om vilka blommor som växer på området - men låt blommorna stå kvar så flera kan få njuta av dem!
Hundar
är också välkomna till museet! Vi ber dock att hundarna skall hållas i koppel och under god uppsikt med hänsyn till dem som kanske inte är lika förtjusta i de fyrbenta vännerna som husse och matte.
är absolut förbjuden på hela museiområdet p.g.a. den stora eldfaran!
Vi ber och uppmanar ALLA våra besökare att respektera denna uppmaning eftersom både byggnader och tak är mycket brandfarliga.
Matsäck
får gärna medtagas och ätas inne på museiområdet!
Det finns bord och bänkar utplacerade i det vackra museiänget till ert förfogande samt även soptunnor.
Rörelsehindrade
kan ta sig runt på museet med rullstol. På parkeringen finns en handikappanpassad toalett och vår entré och museibutik är tillgängliga utan problem. Stugorna har höga trösklar men ramper finns – kontakta personalen!
Blommor
och kvistar får inte brytas eller plockas. Vi hjälper gärna till att besvara frågor om vilka blommor som växer på området - men låt blommorna stå kvar så flera kan få njuta av dem!
Hundar
är också välkomna till museet! Vi ber dock att hundarna skall hållas i koppel och under god uppsikt med hänsyn till dem som kanske inte är lika förtjusta i de fyrbenta vännerna som husse och matte.
Det Kulturhistoriska Kretsloppet - Utställningen Spara och Ta Tillvara
Att leva på 16-17- och 1800-talens gårdar är något som vi idag nog alla skulle ha svårt att klara av. Trots att en del av gårdarna uppvisar en förhållandevis mycket god ekonomisk standard skulle vi få stora svårigheter att klara deras vardag. Kunskapen om hur man hanterar livet utan alla våra moderna hjälpmedel har i stora stycken gått förlorad. Om vi plötsligt skulle stå utan el och olja – hur gör vi då?
Hur gjorde de som levde för bara 100 år sedan?
Att leva på 16-17- och 1800-talens gårdar är något som vi idag nog alla skulle ha svårt att klara av. Trots att en del av gårdarna uppvisar en förhållandevis mycket god ekonomisk standard skulle vi få stora svårigheter att klara deras vardag. Kunskapen om hur man hanterar livet utan alla våra moderna hjälpmedel har i stora stycken gått förlorad. Om vi plötsligt skulle stå utan el och olja – hur gör vi då?
Hur gjorde de som levde för bara 100 år sedan?
Vi har mycket att lära!
Vi måste dessutom lära om allt från grunden!
Våra förfäder som levde och bodde på dessa gårdar ärvde sin kunskap - de växte upp med ett kulturhistoriskt kretslopp som vi idag bara kan se på friluftsmuseerna eller köpa en biljett till i upplevelseindustrin.
På Bungemuseet vill vi hjälpa våra besökare med att sätta på sig de rätta ”glasögonen” för att se och förstå de sammanhang som var naturliga delar av det dagliga livet. Den givna grundregeln var - allt egenproduceras - allt tas tillvara - inget kastas!
I ett sådant samhälle behövs ingen sopsortering, här finns ingen köphysteri, inga extrapriser och ingen börsmarknad som bestämmer hur våra liv skall se ut. Här är det årstiden och vädret som bestämmer villkoren, både för den välbärgade bonden och för torparen.
Under våren har vi samlat goda exempel som resulterat i utställningen "Spara och Ta Tillvara" som visas på museet hela sommaren - missa den inte!
