Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge
Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge grundades 1907 av folkskolläraren Theodor Erlandsson som en ideell förening. Med mycket små ekonomiska resurser, ett brinnande intresse och oändliga timmar av ideellt arbete påbörjade Theodor Erlandsson här ett livslångt samlande.
I dag, etthundra år efter starten, räknas museet som ett nationellt kulturarv.
Museiområdet omfattar totalt ca 7 ha dit ett drygt 70-tal kulturhistoriskt värdefulla byggnader har flyttas från olika delar av Gotland för att bilda tre kompletta gårdar från 16- 17- och 1800-talen med tillhörande kvarnar, sågar, smedja, bastu, mila, sojde m.m. samt ett fiskeläge. Kvar på sina ursprungliga platser ligger fortfarande ett drygt 30-tal andra byggnader som kunnat bevaras på plats. Två av dessa visas för allmänheten som annex-museer sommartid, Bunge Skolmuseum och Strandridaregården på Kyllaj.
Museets skapare, Theodor Erlandsson, kom till Bunge 1890 som ung folkskollärare. Han var bondson men hade fått möjlighet att under två år studera till lärare i Uppsala. Där kom han i kontakt med tidens nationalromantiska ideal, vilka också Arthur Hazelius gav uttryck för i sitt skapande av Skansen i Stockholm.
Theodor Erlandsson började i samma anda att samla byggnader och föremål för att ”rädda vad som räddas kunde av den döende gotländska kulturen” och därmed skapa ett ”Gotländskt Skansen” i Bunge.
Theodor Erlandsson efterträddes 1953 av sin dotter Anna, som tillsammans med ideella krafter förde arbetet vidare. Betalda tjänster var länge en ekonomisk omöjlighet. Dottern Anna var lärarinna och kunde därför ”ta hand om” museet på sin fritid.
1979 beslöt Bungemuseets styrelse att anställa två personer med fast mini-månadslön, som museiassistent och snickare. Dessa två, Anders Lundkvist och Maj-Gun Blomberg, övertog senare ansvaret för museet såsom föreståndare efter Anna Erlandssons bortgång 1983. 1988 anställdes ytterligare en snickare och totalt arbetar idag fyra personer hel- eller deltid året runt på museet. Personalen har både akademisk- och/eller annan yrkesutbildning kombinerat med lång yrkeserfarenhet.
Under sommarhalvåret utökas personalstyrkan med ca fyra - sex personer. Minimiåldern för anställning är 18 år och alla anställda genomgår internutbildning.Mycket viktiga är också de ca 50 - 60 ideellt arbetande kulturbärare som ställer upp fritt från ersättning som guider, museivärdar, arbetslag för bränning av sojde och mila, tunbyggare, tjärsmörare samt som deltagare i sommarspelet som amatörteaterskådespelare.
Bungemuseets hela programverksamhet, vilken omfattar 20-30 olika programpunkter under sommarperioden 15/5-31/8, möjliggörs helt av denna stora grupp av människor i alla åldrar, från alla yrken.
Bungemuseets styrelse består av sju ordinarie ledamöter med suppleanter varav två är tillsatta av Gotlands Kommun. De flesta av styrelsens ledamöter är boende i närområdet och alla deltar ofta praktiskt i olika arbeten och arrangemang på museet.
Visioner
Viljan och tron på att utveckla Bungemuseet finns hos både personal och styrelse och idéer att utveckla museet har aldrig saknats - däremot medel att förverkliga dem!
Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge firar nästa år 100 års-årsjubileum. Ännu idag, liksom för 99 år sedan, utgörs museets enda egentliga inkomstkälla av entréintäkterna eftersom fasta statliga eller kommunala anslag fortfarande saknas.
Möjligheter måste därför skapas för att utverka ekonomiska bidrag som garanterar framtida underhåll, förvaltning och utveckling av Bungemuseets unika samlingar vilka utgör en del av Sveriges nationella kulturarv.
