Fårösund, Fårö, Fleringe, Rute, Ekeby …
På Fårösund, nere vid stranden, finns det gamla Färjemansbostället i vilken färjekarlen bodde med sin familj. Han hade skyldighet att ro resande över sundet före motorfärjornas och bilarnas tid.
Alldeles intill stora vägen, på väg ner mot färjan, ligger Stucks väderkvarn, som en gång enligt sägnen, fungerade som fängelse för de sjömän som under Krimkriget 1853 – 54, låg med sina skutor utanför Fårösund.
På Fårö, vid Broa, finns en väderkvarn, ett agtäckt kohus och två strandbodar som också tillhör Bungemuseet. Samtliga byggnader är belägna på vänster sida alldeles efter avfarten från färjan.
Vid Skär, på norra Fårö, finns en liten bod, i vilken jägarna kunde övernatta då de låg på pass för att jaga säl.
Vid Fårö Kyrka, på motsatta sidan vägen mot sjön, finns fyra kyrkstallar i vilka kyrkobesökarna ställde in sina hästar under tiden de bevistade högmässan. Ursprungligen fanns här inte mindre än 34 liknande stallar.
På Fårös sydöstra kust, vid Ryssnäs, ligger ett lammgift med agtak och strax intill den Engelska Kolerakyrkogården. Här begravdes de engelska sjömän som under Krimkriget insjuknade och dog i den fruktade koleraepedemi som utbröt bland både sjömän och bofasta gotlänningar.
På gränsen mellan Bunge, Rute och Fleringe socknar, några kilometer söder om Fårösunds samhälle, finns Gotlands största kalkugn, Bunn kalkugn, samt en liten bod vilken användes som sovbod för kalkugnskarlarna.
På ön Furillen i Rute socken, har Bungemuseet ansvar för den s.k. Kartboden, som ligger i den mycket vackra Kartviken på öns nordöstra kust. Denna stenbod med eldstad och sovplatsför åtta personer är den enda kvarvarande av ett flertal stenbodar som byggdes som övernattningsbodar för folk som bedrev fiske utanför kusten.
Dessutom äger Bungemuseet Mangsarveängen i Ekeby socken, vilken är en av Gotlands vackraste lövängar. Den hävdas av Ekeby Hembygdsförening.
